...är detta. "Bokföring"! Egentligen räknas det ju inte som bokföring iom att jag bara ska hitta alla kvitton och skicka in dem till personen jag betalar för att göra min bokföring, men det är så nära "bokföring" jag kan komma. Jag hatar nämligen bokföring. Läste ekonomi i skolan, och min ekonomilärare lärde oss att "debit är den sidan som är längst mot fönstret". Problemet är bara att jag aldrig kom ihåg på vilken sida fönstret var i det klassrum vi satt då, och det spelar ju heller ingen roll eftersom alla fönster i hela världen inte är åt samma håll som fönstren var i vårt klassrum på Frans Schartaus gymnasium i början av 1990-talet. Så med den erfarenheten och bristen av minne så krånglar liksom allt till sig. Och apropå krångla till det, så VET jag att det EGENTLIGEN inte är så svårt att hålla reda på kvitton och fakturor. Jag VET att det finns appar som du på direkten kan scanna in dina kvitton så att dom flyger in i ett system som sägs ska underlätta saker och ting. Problemet här är bara att jag skjuter upp precis allt jag tycker är tråkigt, och även om det är superenkelt att 1: ta ett kvitto, 2: öppna en app, 3: fota, 4: klart, så är de trots allt ett moment som min hjärna tycker är otroligt tråkigt vilket gör att den per automatik hittar andra saker som är roligare just där och då och som ett hokus pokus så är den tidigare tanke som föddes att kvittona borde scannas in som bortblåst. Så, nu sitter jag här, IGEN, och letar kvitton och undrar hur det kommer sig att bläcket på kvitton som legat i botten på handväskan i mer än 3 veckor, har försvunnit. Herregud, man har historiskt sett hittat skrifter och böcker sen hundratals år tillbaka, varför används inte sånt papper till kvitton? Skulle underlätta för så många. Jag sitter i ett hav av kvitton nu. Jag har hittat dem i olika lådor och handväskor på så många olika platser i vårt hus, bara sökandet efter dem har gjort mig näst intill utmattad. Att anstränga mig att göra något som jag inte tycker är lustfyllt suger sån energi ut ur mig och lämnar mig med en dränerad känsla att nästan allt därefter känns otroligt jobbigt. Där har vi också anledningen till att jag skjuter på allt som jag inte vill göra, för jag VET att min känsla efteråt är exakt denna. Skrek ut all min frustration kring detta idag på instagram, skrev också att jag VET att det finns appar för detta. Fick ändå ett tips, som jag vet säkert kom från hjärtat, men som är så skrattretande ändå, just för att det liksom påminner mig om hur kass jag är på detta. Tipset löd "samla kvitton i en pärm". Tack så mycket, hade inte en aning? Vill absolut inte låta dryg mot den person som så snällt tipsade om detta, men det kändes mer som en idiotförklaring även om det inte handlade om att personen ifråga var den som idiotförklarade mig, det ligger helt på mig själv. Men, nu efter att skjutit på detta i veckor, och nu letat efter kvitton överallt, är nästan allt inscannat i appen som jag vet att jag kan använda på direkten när ett kvitto landar i min hand men som inte görs, resterande kvitton kanske jag tom behöver jobba ännu mer för att få fram, tex ringa till restaurangen eller butiken och be dem göra jobbet åt mig. Jag VET att det är så mycket merarbete i detta, men det är som att det inte spelar någon roll i min outvecklade, alternativt överutvecklade, hjärna. Jag vill någonstans tro att jag är en smart person, men när jag läser allt jag skriver så börjar jag tveka. På något sätt gör det mig lycklig att jag är i gott sällskap då det visat sig att så många av er också gör precis som jag gör, och jag vet ju att ni är smarta!Stor kram, kämpa på, och tänk på att det ALLTID är roligare att tvätta fönster och städa när "bokföringen" ska göras.
