Nej men hej, hoppas du har haft en fin krispig jävla söndag i solen, och att dina planer blev precis som du planerat och föreställt dig. Vi jobbar inte så. Nu önskar jag såklart att fu haft en fantastisk söndag, men tänkte att jag ska berätta lite mer hur vi jobbar. vi jobbar såhär: Såhär jobbar vi: Tänk scenariot, hela familjen sitter i soffan och äter frukost framför TV´n, dvs det är bara barnen som fått frukosten serverat ännu. Mannen börjar städa eller gör något annat som skapar dåligt samvete hos resten av familjen (dvs bara jag, barnen har inte lärt sig vad samvete innebär ännu, i alla fall inte när det kommer till att inte hjälpa till med hushållssysslorna) Barnen äter dom fattiga riddarna jag serverat dem. Jag gör en reel till instagram baserat på de fattiga riddarna jag just skapat till barnen. Prioriterar fel i vanlig ordning helt enkelt. Efter att ha postat denna oerhört viktiga detalj ur mitt liv ser jag en kompis som plockat majs på en självplock på Färingsö/Ekerö. Jävlar va trevligt det såg ut. Majs är dessutom bland det godaste som finns om du kokar dom själv och äter med massor av smör och salt. Meddelar mannen att "vi borde åka och plocka majskolvar på Ekerö, vi borde göra detta NU! Selanders Grönt där självplocken av majs finns och som min vän besökte igår har en instagramsida och svarar snabbt på mitt meddelande att "Ja det går jättebra att komma och plocka majs idag". Jag såg framför mig hur barnen och vi tillsammans skulle skörda vår egen middag, GU så nära naturen vi skulle komma tillsammans. Dessutom har dom även självplock på solrosor, VEM blir INTE glad av solrosor? Svar ingen! Mannen som är uppvuxen på Ekerö och vet hur långt ut Färingsö dessutom ligger svarar "det borde finnas något närmre?" En snabb googling visar att jamenvisst, självplock på en gård ute på Värmdö finns, och idag har dom dessutom en stor loppis och det finns ett café. KUL! Dessutom endast 36 minuter bort med bil från oss. Där sparade vi ju faktiskt 8 minuter one Way i jämförelse mot Färingsö på Ekerö. Smart. Mycket kan faktiskt hända på 16 minuter av ditt liv! Vi hoppar in i bilen i någon form av stress och halvpanik, så pass att jag inte hinner med att äta frukost eftersom jag sysslat med viktigare saker, som att tex producera en reel med fattiga riddare. Men det är ju lugnt, dom har ett café, jag kan äta något där! Vi åker långt ut på Värmdö, hamnar på en grusväg och rullar efter en tid som enligt mina barn kändes som en evighet, ut till gården på Värmdö som utlovar majsplock och café och en jätteloppis. När vi kommer dit är det väldigt organiserat med en äng där du kan parkera, man vet att om det finns en äng som du behöver parkera på så vankas det mycket människor....om inte parkeringen är i princip tom vill säga. Går förbi gården, som i sig ser spännande ut, ser en dörr som har en liten sliten skylt ovanför sig där det står "café" att dörren är stängd ger mig där och då inte en jättepositiv känsla men känner samtidigt att det kanske är så, att dom jobbar med stängda dörrar här. Kommer fram till loppisen som är precis vad du kanske egentligen förväntar dig av en loppis, dvs en plats där du kan köpa en massa skit. Alltså inte massor av skit för så stor var den faktiskt inte, men det fanns i alla fall en massa skit det är sant som det är skrivet. Vi gick omkring på loppisen vilket tog ungefär ganska exakt kanske 90 sekunder med tanke på både utbud och yta. Kände lite panik komma krypande iom att min vision om att vi tillsammans skulle skörda majs i en form av gemensam naturupplevelse för att stärka våra familjeband började likt en dimma luckras upp. Att jag dessutom kände en extrem hunger eftersom jag sparat mig till gårdens café, och att klockan nu börjar närma sig två på eftermiddagen underlättade inte den begynnande paniken. Under dom få minutrar vi har varit på plats så har det suttit en grupp människor, i åldrarna från 35 upp till oklar ålder, och fikat under ett parasoll. Fikan är inte någon köpefika utan på deras plastbord framför dem så har dom medhavda termosar. Iom att det inte fanns några andra människor på plats på loppisen så kunde jag utgå från att dom helt enkelt var utställarna. Gick fram och frågade efter en ansvarig varav dom nickade åt en äldre herre i snickarbyxor från typ blåkläder. -Eh hej är det du som ansvarar för loppisen och så? Japp! (tänk er framför er hur den här äldre herren sitter och väger bakåtlutad i en gammal baden baden stol som antagligen var till salu, hur han håller tummarna liksom innanför hängselpartiet på sina hängselbrallor. Lägg nu till ett långt grässtrå i mungipan bara för känslans skull och att han talar med en Southern American accent eller något från Norrland om det är enklare) - Ah va bra, jo jag undrar över det här med självplocken av majs? Hiah hiah hiah (gnäggliknande skratt) den självplocken av majs ha´nte funnits på gårn sen 2016. - Ahaaa...eh okeeeej, och cafét är det i bruk då eller stängd... De cafét ha´nte vart öppet på flera år de heller! - Okej! Tack. Men du, då skulle jag vilja ge dig ett tips.. (tänkte det kan vara schysst mot andra googlare som söker på majsplock och naturupplevelser för att stärka familjebanden i framtiden) ...att ni kanske ska ta bort det från hemsidan i så fall!? Ja ve´nte vem som ansvarar för den sidan...såde e svårt. - Okej. Tack för informationen...sa jag och vände mig om och såg min familj stå och stirra på mig med glada miner och en varsitt loppisfynd i handen. Det roliga med dom här människorna är att dom valt ett objekt var som verkligen speglar dem totalt. Mannen. Han har sina rötter från Dalarna. Han hittade en dalahäst (vi har redan ett gäng som ska stå i bokhyllan hemma) "vilket jävla kap, 50 spänn bara!!!" Yngsta sonen Douglas: Ett renhorn, såklart! Huset hemma är fullt av djurhorn, skelettdelar och skallar som Douglas hittat i naturen. Om ni inte läst inlägget om hur min son är en samlare så kan ni läsa om det här. Äldsta sonen. En plånbok. Eller plånbok och plånbok, mer ett fodral som han ska ha sitt kort i. Ett fodral som han med hundra procent säkerhet kommer att tappa bort innan veckan är slut, dvs ikväll. Också köpt bara för att köpa något. Han har ärvt så mycket av mig det lilla mellanstora livet. Och jag själv funderade på om jag skulle köpa en grytvante som ser ut som en sjöfågel. Men struntade i det pga att jag inte behöver en grytvante som ser ut som en sjöfågel helt enkelt även om det är stor brist på just grytvantar i vårt hem. Och så var det med det. Spontant hade det varit så mycket bättre att åka till Färingsö och plocka majs tillsammans, eftersom vi faktiskt visste vad som vankades, i och med att det faktiskt fanns levande bevis och en mänsklig kontakt som svarat på min förfrågan. Men jag funderar på om denna utflykt ändå inte stärkte våra familjeband mer än om vi hade åkt till Ekerö där allt hade varit sådär perfekt och vi hade åkt hem glada med bilen full av majs och tillsammans stämt in i någon skönsång hämtat från Sound of Music. Nu blev det som det oftast blir i vår familj, vi letar genvägar och slutresultatet blir aldrig som vi tänkt oss och oftast lite av en katastrof. Men jag menar "what dosen´t kill you make you stronger". Så tack söndag för att du gjorde oss till en starkare familj tillsammans. Fick min lunch klockan 15.30 och vi ska nu absolut inte äta självplockad majs till middag. Hoppas er söndag också var fantastisk, dvs om fantastisk betyder totalt oplanerad. Kram // Jessica
