Jag är egentligen en nyårshatare, har alltid varit. Tycker inte om att lägga det som varit bakom mig och blicka framåt, för det är det alla heta tiden hypar när det kommer till nyårsafton. Nu är ju det något som hela tiden sker ändå, men när det liksom sker "tvunget" så blir det så påtvingat. Förväntningarna är alltid för höga och även om mina nyårsaftnar innebär härligt häng med underbara människor så är det nog den dagen på året som jag har som mest ångest. Blickar från nyåret 2023: Matade en kompis dotters ögonfransgecko medan dom var och firade nyårsafton på annat håll. Blev bjuden på förfest med magiska människor och kvinnor. Maja, Emelie, Sheila. Hallå, kvinnfolk när dom slår i taket. Fan så fint. På denna korta tid planerades parmiddagar med par vi aldrig tidigare träffat, och en resa till Idre med Sheila och hennes familj och sen middag med hela gänget. Älskar när energin är på den nivån. Kom till nyårsfesten hemma hos Malin och Calle med fler magiska människor. Därefter blev det som det brukar bli när vi ses, sång dans och lite kaos. Det badades också. Iom att detta hus innehåller 3 pooler så var vi tvungna att i alla fall inviga en av dem. Bästa ändå. Zoi, som är grekinna, hennes mamma hade bakat en tårta för 2024. I tårtan fanns ett inbakat mynt, den som fick myntet får lycka och kärlek (typ kanske var något annat, kan ha glömt bort) under hela 2024 (kan också ha varit resten av livet, oklart) "Jag vinner aldrig sånt här" sa jag när tårtan skars upp, min son stod bredvid och sa "aldrig jag heller" med låg röst. Så det var en självklarhet för mig att ge myntet till Douglas när jag hittade det i min kaka. Om han blev lycklig, oh ja, om jag var lyckligare, hell yes. Ni ser, det funkade..året 2024 började med lycka och kärlek. Glittrade in i 2024. Fortfarande skeptisk till nyåret även om det varje år blir en fantastisk kväll. Kram
