Som vanligt så sker detta fullt spontant, när vi tatuerar oss alltså. Jag är osäker på om någon person har gjort fler tatueringar på mig, dvs att jag går tillbaka fler gånger. Inte pga missnöjd utan för att jag slinker in någonstans i något land och går på feeling för stunden. Nu var det min vän Lina som skickade ett meddelande på förmiddagen som löd så enkelt: ska vi inte tatuera oss i eftermiddag ” Mitt svar på det var ett kort och ett rungande JA. Nya tatueringarna till familjen: Hajen och Humlan. Hajen placerades bredvid min otroligt fula tatuering som ska föreställa en sköldpadda men som en kan bli osäker över om det ändå inte är en pingvin? Eller är det en gubbe med mage och hängpung? Sånt vet en aldrig men det SKA föreställa en pingvin. Tatueringen, sköldpaddan/pingvinen/hängpungsgubben gjordes i Spanien, tillsammans med Lina (som gjorde en identiskt nästan fast typ snäppet värre), och nu la vi bägge till en haj bredvid paddan - storyn bakom detta är att vi dyker tillsammans och såg en sköldpadda ihop för första gången, och nu när vi var i Thailand i vintras så såg vi ta-daa: haj för första gången (en gigantisk gitarrhaj och vanlig revhajar) om du Google gitarrhajen så kommer du kanske förstå varför den inte tatuerades, och iom att vi även såg revhajar så tatuerade vi såklart en vithaj - makes totally sense. Humlan då? Äsch det var en så kallad ”vänthumla”. Hade egentligen tänkt att göra en annan tatuering i färg men han vi fick till var inte supergladd att kludda i färg på människors kroppar. Så, det blev en humla. Anledningen: ingen egentligen, men dom är ju förbannat coola, att dom ens kan lyfta liksom. Lite: tro alltid på det som du egentligen tänker är omöjligt. Have a nice one och glöm inte att ge mig lite kärlek på hjärtat❤️
