Alla borde ha en bästis som klipper hår som en gud! Det var iaf en del av gårdagen. Dagen startade med att vi som föräldrar under denna termin, som vart full av megamycket jobb, renovering (så trött på att tjata om den, men så länge renoveringen pågår, så länge kommer jag tala om det då den upptar en större del av mitt liv...jag lovar, en dag är den slut, och då kommer vi nog som vanligt att börja om från början. Dvs sälja huset och köpa nytt och in i vårt ekorrhjul igen... dvs renovera, för det är tydligen så vi älskar att plåga oss själva mest) Herregud vilken avstickare jag lyckades göra där i vanlig ordning, vad jag skulle komma till var följande: Vi har skitmycket, och i det tog vi tydligen det otroligt märkliga uppdraget att agera klassföräldrar i yngsta sonens klass och även som någon frivilliga att hjälpa till i tid och otid i äldsta sonens klass. Så igår morse, så stod jag där med cellofan upp till brösthöjd och slog in en presentförpackning till julmarknaden som skulle ske i full snöstorm på Oscars skola. Kl 08.00 befann jag mig på hans skola. Kom ihåg att det var ungefär 10 minusgrader igår och iskalla vindar som blåste rakt in i fejset på dig. Jag fick möjlighet att kliva in i sjuans klassrum på Oscars skola. Vilken jäkla flashback det var. Till höger stod ett gäng grabbar som högljutt packade kolor och annat hembakat godis i små påsar. I mitten stod klassens mentor och skrek att "ALLA måste tvätta sina händer och glöm inte bort att det ska vara 11 KOLOR I VARJE PÅSE". Längst bak hängde ett gäng grabbar och ansträngde sig med att göra ingenting, och längst till vänster stod tjejerna och packade kolor i påsar under en slö tystnad. Det här kunde ha vart min klass 7C om vi färdades tillbaka till Bagarmossen 1989 då jag själv var 13 år. Fan vad älskvärt. Kom hem efter 2 timmar utomhus i snöstorm och antarktisk isande vind och hann precis tina upp innan jag åkte in till stan för att besöka stans bästa frisör. Jag har god tur ibland, som tex när det gäller val av frisör då min frisör även är min bästa vän. Hon har gått igenom det mest med mig. Hon har förlängt och klippt av, hon har färgat mörkt och hon har blekt. Idag var jag totalt ambivalent, då tog hon kommandot och skrek åt mig att "idag klipper vi en page och färgar det rosa". Jag lyckades övertala henne att inte klippa den korta pagen hon hade i sin planering. Och som vanligt gick allt väldigt bra. Klockan 16 var det lussefirande på yngsta sonens skola. Den här skolan har bägge mina barn gått på som jag tidigare nämnt. Skolan går upp till tredje klass, dvs den klass vår yngsta går i idag. När barnen kom in och sjöng Santa Lucia förvånansvärt i bra stämma så slog det mig att detta är sista lucian jag någonsin får se i den här skolan. Dvs om jag och mannen inte försöker lösa ett barn till och väntar ytterligare 9-10 år vilket i så fall skulle innebära att jag i så fall en gång till får se luciatåg på den här skolan för sista gången. När det slog mig, att this is it. Så kom bölet. Jävlar vad känslig en kan vara va när det kommer till barnen och när något sker för sista gången då dom växer upp. Det näst sämsta med dagen, dvs det enda sämsta egentligen var när jag stod och pratade med några vänner på luciafirandet och undrade om dom hann ses något innan jul varpå dom svarade att kommande helg var knökfull. Okej, men nästa helg då undrade jag? Dom tittade på mig, tittade på varandra, tittade på mig och informerade mig att nästa helg är ju faktiskt julafton. Okeeeej. Här har jag levt i vetskapen att julafton är om 3 helger. Paniken! Nu hoppas jag att det inte händer någonting innan julafton så jag hinner med allt. Får börja på fredag för i morgon ska jag till tandläkaren, sen podda, sen jobba, sen vabba, sen flytta hela min garderob från vårt sovrum ner till källaren, sen... ah gud. Okej, måste dra. Har ett hus att julpynta. Okej hej, jag är tillbaka. Fick panik och julpyntade trappen. Fan va mysigt. Nu är det okej att julen kommer nästa helg, jag är SÅ redo. Släckte iof ljusen efter bilden var tagen pga rädsla att någon av djuren skulle fatta eld när dom går upp för trappen. Okej hej, nu går jag. Kram
