Min sista måltid i livet om jag måste välja, landar nog på frukosten på Villa Alma. Jag skulle när jag tänker efter kunna spendera mitt livs sista dygn på Villa Almas hotell. Dels pga frukosten men också pga lugnet och personalen. Inredningen är också härlig, även om du kanske tror att du flyttat in hos Pernilla Wahlgren pga val av tapet, färger och pryttlar. Det är lite som en positiv LSD-tripp kantad av fjädrar, palmblad, och sammet och rottingmöbler. Det finns minst ett citronträd per kvadratmeter och alla i personalen följer ett synkroniserat tropiskt tema, glada, tillmötesgående och kräks säkert på inredningen på sin arbetsplats. Men att spendera ett dygn eller 2 där är enligt mig bara positivt för själen. Och ja såklart, en väldigt bra plats att dö på. Innan vi checkade ut stod jag och berömde frukosten för en anställd i klänning prydd av solrosor. Ungefär 30 sekunder efter mig kommer en herre och skriker över axeln att ”detta var den bästa frukosten” i hans liv. Jag som direkt ogillar när gubbar bryter in i en diskussion utan respekt kände att jag ville nita till honom, men förlät honom där och då just av den anledningen att frukosten på Villa Alma faktiskt ÄR den bästa frukosten och det behöver faktiskt skrikas ut till personalen. Så. Med det sagt: Min sista måltid i livet skulle absolut kunna intas på Villa Alma.
