Mäh, alla kan väl måla ett hus! Hur svårt kan det vara, jag har målat jättemycket i mina dar. Om jag är uttråkad åker jag till färghandeln och målar om i sovrummet, det har absolut hänt tidigare, fler än 4-5 gånger i alla fall, sen har vi ju andra rum också. Så med det menar jag, jag kan min målning. Det är enkelt och tillfredsställande. Fram tills nu i alla fall. I torsdags skulle vi ju börja måla, problemet som uppstod då var att det var röd dag så alla ställen höll inte öppet. Men det spelade egentligen ingen roll alls eftersom företaget som färgen köptes ifrån sist, och som våra dåvarande byggare målade 1/3-del av vårt hus med, gick i konkurs i mars. Tydligen hade våra målare använt en jättebra färg också som liksom inte är dussinvara, otroligt irriterande att bli upprörd över en sån sak egentligen, normalt brukar det vara tvärtom. Torsdagen gick med andra ord åt helvete om vi ska uttrycka oss milt. Middagen som vi hade bokat av pga målningen bokades på igen, men vi gick milt ut så att säga, lämnade vid 22-tiden just av anledningen ovan som vi misslyckades med men tänkte att vi skulle lyckas med på fredagen - måla huset! Vaknar fredag, gör oss redo, taggade till tusen, nu satan ska vi åka till bygghandeln som vi vet faktiskt säljer vår färg som vi ska ha. Hoppar in i bilen, glada i hågen, hoppfyllda till bredden och kliver in på Bygma i Bandhagen. På Bygma möts vi av en kille som heter Eric, vi förklarar för Eric vilken färg vi ska ha och Eric tittar på oss och säger att "det löser vi". Men till en start behöver penslar! - Pffft...såklart vi vet att vi behöver penslar tänker jag kanske högt med en tanke om att vi faktiskt inte är helt dumma i huvvena. Eric tar fram något som jag aldrig tidigare sett, det är liksom som en pensel på steroider, avlångt rund är den också. - Vi har tänkt att rolla sa jag och tittade på den konstiga penseln och tittade sen på Eric som tittade konstigt på mig och sa "har ni målat med kalkfärg tidigare?" - Näe svarar jag men jag har målat väldigt många väggar. "Ah, men det är bra, men har ni målat med kalkfärg på ett putsat hus tidigare". - Näe svarar jag igen och känner att det kommer komma någonting här nu som jag inte alls hade räknat med. Eric tar upp penseln och gör typ en ninjarörelse i luften som om penseln vore typ en nunchacko (ni vet dom där läskiga dödspinnarna som sitter fast i en kedja och som en ninja dödar sina fiender med). Jag kände direkt att Eric var min fiende när han förklarade att "när en målar med kalkfärg så måste målningen ske i svepande rörelser likt en åtta eller liknande, färgen får heller aldrig torka för då kommer det blir flammigt. "Huset måste också vattnas innan så fasaden är blöt, och glöm inte bort att färgen aldrig får torka...att ta en paus för en fika är inte riktigt aktuellt". Här börjar vi känna någonstans att det kanske inte är aktuellt att måla huset över huvud taget och inser att vi absolut att det vi faktiskt tagit över huvudet är att tro att vi klarar av att måla det här huset. Marcus muttrade något om att "det är ta mig fan orimligt att det vi faktiskt väljer att göra själva med renoveringen är att skapa ett jävla konstverk" för det är ju faktiskt det det verkar vara att måla ett putsat hus med kalkfärg med ninjarörelser. Eric var fantastisk, aldrig mött en bygghandelkille med mer tålamod än Eric tidigare. Han tog oss vidare till att lägga en beställning på färgen och förklarade på vägen till kassaapparaten att färgen är en beställningsvara och att vi kommer att ha den tidigast på onsdag. Här någonstans tappade vi det nästan fullständigt och allt kändes bara som att hela universum faktiskt jäklades med oss. Blev lotsade till en ny kille, Andreas, som visade sig vara en kille som vi känner sen tidigare då vi träffats i Spanien när vi bodde där. Han tog hand om våra blöta sargade själar som var utan något som helst självförtroende vid det här laget och sa lite schysst att "det här grejar ni". Vi får väl se. Som tur var hade min bästis från Marbella precis hört av sig och förklarat att hon spontant skulle komma till Stockholm över helgen, med det sagt släppte jag allt och smet senare från målningen som aldrig blev av och spenderade kvällen med henne och några andra vänner på stan utan en tanke på vare sig målningen eller den träningsfas jag är i och begravde mitt misslyckande i fantastisk mat och underbara drinkar. Eftersom vi på lördagen nu var arbetslösa och kände oss misslyckade som egenhantverkare så vi levde som om det var en vanlig lördag vilket det egentligen absolut var iom att alla våra planer ändå hade raserats. Ringde några vänner spontant och bjöd in dem till att grilla lite så vi tillsammans också kunde sitta i trädgården och titta på vårt halvsulade hus. Söndagen blev ju heller ingen större framsteg med målningen pga alla anledningar som jag tidigare nämnde. Planterade däremot en jäkla massa blommor, rensade ogräs som en galning och Marcus fick utlopp för bristen av kroppsarbetet som var inplanerat och röjde runt på baksidan av vårt hus och klippte ner alla buskar och tujor som vi tidigare pratat om att vi ska trimma ner. Därefter tog vi tillfället i akt, hängde på altanen och drömde om ett hus som förhoppningsvis ska bli helt vitt någon gång i framtiden. Kanske till helgen, vi ska bara knäcka koden exakt HUR vi ska lyckas måla det här huset utan att det kommer se förfärligt ut. Hoppas din helg var fin och att alla dina planer du planerade inför gick enligt plan så att säga. Kram Jessica
