Söndag. Dagen då vi vilar, eller det är ju vad Gud sa iaf. Vi lyssnar inte på gud så ofta i min familj. Middag på lördagen och ett och annat glas vin innebär att bilen parkerades och hämtades dagen efter. Idén att vi skulle gå och hämta bilen var faktiskt min. 8,2 kilometer om vi gick efter den vägen jag plockade fram. Dvs den väg som appen "kartor" erbjuder i mobilen. Min man tyckte 8,2 lät lite långt "och ser det inte ut som att det är en omväg om vi går den vägen?" - tja tänkte jag, jag har ju ändå fyllt i "närmast" väg i appen men låt gå, hitta en annan väg du. Min man hittade en fantastisk väg, "EN GENVÄG",genom natur och skog i underbart väder och massivt kuperat. Upp och ner genom halva nackareservatet innan vi till slut efter vår naturupplevelse kom fram till vår bil ganska exakt 10 km dörr till dörr. Jag kan sammanfatta det på detta sätt: Jag led inte en sekund och är glad att vi inte vilade denna söndag, iof en känsla jag ej behöll så länge och ändrade absolut uppfattning och gick guds väg när Marcus skrek att vi skulle ta ner studsmattan också. Dagens lärdom är att lyssna på vad högre makter försöker berätta för dig, men var selektiv, det brukar löna sig. //Jessica
