Jag vill inte provocera, men min man är så bra vilket gör att din man suger! Nej såklart det inte är helt sant till hundra procent. Men det Marcus gjorde i morse är så jäkla underbart. Han gör ju typ alltid såna här saker, tar hand om det jag misslyckas med. Men det som gör det så vackert är att han gör saker som ingen ber honom om eller förväntar sig av han att han ska göra. Och såna handlingar är ju dom vackraste av dom alla. Så, till händelsen. Jag ska med ett morgontåg från Centralen till Köpenhamn. 08.21 går tåget. För att vara på den säkra sidan så hade jag absolut inte packat klart kvällen innan utan var iväg på en jobbmiddag. Så när klockan ringde 06.20 och där jag vaknat hela natten då jag var rädd för att Iphones väckarklocka helt plötsligt skulle sluta fungera, så fick jag ställa mig och packa det sista. Det sista är alltid också som alla vet en blandning av det mest nödvändiga och det mest onödiga då en behöver packa i panik. Min man, Marcus, ställde frågan innan han skjutsade mig och min alldeles överraskade resväska till busshållplatsen "om jag hade med mig allt jag behöver". Japp svarade jag självsäkert och räknade upp: Mobil, smink, fernet och AirPods. När jag kom till busshållplatsen upptäckte jag att jag inte alls hade mina AirPods med mig som planerat. Ringde då min man för att be honom kika i min kappa som jag hängt på köksstolen igår kväll när jag kom hem från middagen jag var på istället för att vara hemma och packa. "Nej, dom ligger inte i kappan" blev svaret och jag tänkte att dom ligger säkert i min avgrundsdjupa handväska som innehåller precis allt som ingen egentligen behöver. Skulle precis sticka ner handen i det oförklarliga och röra runt när Marcus ringer igen och säger "dina AirPods ligger på köksbänken, jag kastar mig in i bilen och ser om jag hinner till hållplatsen innan bussen kommer". När bussen kommer och jag smyger på det mest långsamma jag kan märker jag att Marcus uppdrag ej kommer att kunna utfärdas. Ringer och meddelar detta och får sen ett samtal 20 sekunder senare där han skriker "jag jagar bussen med bilen". Ser hur han susar förbi vid nästa hållplats och han ringer igen och säger "jag möter dig vid Nacka Forums hållplats". För alla som aldrig besökt Nacka Forum, som heller inte är en plats som behövs besökas, så kan jag informer att den busshållplatsen är lite som en mindre bussterminal, dvs det kommer och går bussar precis hela tiden och det är väldigt svårt att parkera bilen då du måste göra det antingen mitt i gatan där bilar kör eller vid busshållplatsen där bussarna kommer och går. På något mirakulöst sätt hittar Marcus en lucka, kastar sig ur bilen och lyckas springa fram till min buss där jag bokstavligen hänger ut genom dörrarna och levererar mina AirPods till mig så jag slipper åka tåg i 10 timmar utan mina AirPods. Blev så glad för detta, då jag är typ rädd att jag hade dött utan att kunna. Vilken.jävla.man.jag.har. Är så lyckligt lottad. Tills döden skiljer oss åt Marcus. Vilken hjälte du är. Älskar dig till döds. Mer än mina AirPods.
