Hej, tack för fina diagnoser ni satt på mig, både i kommentarerna på föregående inlägg och på DM på instagram. Ni måste vara dom smartaste som finns! Diagnosen "människa" är det vackraste jag hört. Onsdagen var tuff, torsdagen var sju resor värre. Det var uppenbarligen massor som behövde komma ut där i torsdags. Det är så märkligt när en börjar gråta sådär hejdlöst, jag grät till en start över min pappa och hans sjukdom, när jag gråtit över det ett par timmar så grät jag över annat i livet som jag inte gråtit över tillräckligt mycket. Det blir liksom som den där snöbollseffekten, det bara samlas på mer och mer och mer Att ringa till sin mamma, vid 46 års ålder och gråta som ett barn är något väldigt fint. Det är också så tydligt att mamma alltid är mamma oavsett om du är 12 eller 46 år gammal, i alla fall i mitt fall. I torsdags trodde jag inte att jag skulle kunna hålla ihop fredagen, så fel jag hade, det visade sig bli en dag som i alla fall var 75% av 100, kanske pga den totala urladdningen jag hade i torsdags. Spontant kanske jag borde boka in såna här dagar i mitt liv i fortsättningen? Gör det lätt för mig och sammanfattar gårdagen i bilder. Hjärnan är liksom tömd för tillfället. Det fina med det är att den fylls på lika snabbt när dagarna är fina som denna även om en jobbig känsla lurade i bakgrunden hela dagen. Fake it till you make it osv. Att starta en dag utan en kopp kaffe är lika meningslöst som att inte leva. Okej, överdrivet som vanligt men ni som älskar kaffe ni fattar! Jag menar OM jag inte hade fått första koppen med kaffe för dagen så hade detta varit något jag blivit vansinnig över även om det var helt och hållet mitt eget fel. Valde att se det positivt, mattan är så satans skitig ändå så lika bra att köpa en ny. Nu kanske ni känner "ööö varför tvättar du den inte" NÄE, varför gör jag inte det hörni? Inte av anledning för att jag inte sköter tvätten i det här hushållet, utan att det finns inget sätt att tvätta den här mattan på! Kan någon berätta för mig hur jag (min man) ska göra? Körde en klassisk makeup för känslomässiga perioder, dvs läppstift och noll på ögonen. Bra för situationer när gråtet kommer, typ i kön på Pressbyrån för att favoritglassen är slut. Körde ytterligare en klassiker med den här makeupen när jag drog på mig polotröjan. För övrigt en bild jag borde ha om det skiter sig mellan mig och min man och jag måste ha en profilbild på Tinder: "hallå is it me you looking for?" Skjutsade Douglas till skolan...ÄLSKAR att lämna och hämta barnen på skolan, det tillsammans med läggningen ger tillfällen att ha det där småsnacket om allt och inget. Okej, jag överdriver, helst vill jag inte vare sig lämna eller hämta dem pga morgontrött och oftast fullt upp på eftermiddagarna, men det är ju något som måste göras så att barnen får sig en utbildning, att få dem till skolan alltså. OCH när jag väl sitter där med barnen i bilen och har det där småsnacket så älskar jag det! Hade lovat att agera limousinservice och hämta Hanna i Bagarmossen dagen till ära. Äran för dagen var alltså att Hanna gästade Mitt i Livet podden eftersom Malin tyvärr fortfarande är så pass dålig att hon inte orkar med att spela in avsnitten just nu. Hamnade i Sveriges värsta bilkö genom tiderna pga någon satans länk som hade stängts av även dagen till ära. Hämtade upp kvinnan, parkerade bilen och tog tunnelbanan in till Acast där vi spelar in podden. Den här tjejen va, som min lillasyster och en yngre version av Malin. Det fungerar så bra att sitta med Hanna i studion, snacket flyter och vi peppar varandra och har nära till både skratt, kärlek och hån, precis sånt som jag älskar. Hon lever även kanske Sveriges roligaste liv med sitt jobb och alla människor hon får möjlighet att träffa och intervjua. Vi pratar en del om det i gårdagens avsnitt av podden (finns för övrigt överallt där poddar finns, har du inte lyssnat ännu så tycker jag att du borde ge det en chans, önskar jag hade kunnat skriva "do it for the children" men det är ju fel, gör det för min skull helt enkelt) OCH kika in på @hannabilen på instagram, ni får mer än gärna ge henne kärlek som ställer upp nu när Malin är sjuk. Och följ henne för guds skull. Miljarder människor har frågat om Hannas väska: Du hittar väskan här. Åkte hem efter inspelningen, svängde förbi Ica Maxi i Nacka och upptäckte att dom fått in årets bästa produkt, dvs min basföda fram till sista december. Jag menar.. Jag litar typ inte på människor som inte äter minst 1 lussebulle per dag fram till jul from nu. Dagens insikt: Den här personen alltså. Att den här varelsen skulle ge mig så satans mycket, det hade jag aldrig förväntat mig. Han är så inåthelvetes jobbig ibland när han inte kan få mig att förstå vad han vill. Men jag har märkt nu, den här veckan när jag har "behövt" honom, så har han levererat 100% bara genom att vara det djuret han är. Jag börjar förstå det där med terapi och djur nu. Jag kan förstå att personer mår bättre av att klappa en hund. Vilken tur att jag kan göra det varje dag. Okej, måste vidare, har ett altanbygge att inspektera, äppelträd som ska beskäras och löv som ska krattas. Livet med villa hörni. Kram
