Hej på er och heja söndag! Idag kl 13.00 kom mannen in från trädgården, tittade på oss andra övriga familjemedlemmar som låg i soffan och sa "solen skiner, NU GÅR NI UT!" Okej, han skrek inte, men det kändes nästan som det. Så jag och barnen tittade på varandra och "aah ah okej okej, vad ska vi göra?" och himlade typ med ögonen. "Vi ska ut i trrrrrädgården och plocka löööv!" (sa han med väldigt dominant och nästan lite militärisk röst) Kan vi inte bara gå ut i skogen istället sa jag och tittade på mannen med stora glada kanske lite för uppspärrade ögon (allt för att slippa lägga blöta löv i svarta sopsäckarrrrrr) Barnen motsatte sig starkt till att gå ut i skogen till en start, dom ifrågasätter ALLTID vad vi ska göra i skogen när vi säger att vi ska gå dit. Sägningar som "ooooh nej det kommer bli världens sämsta dag" hör absolut till vanligheten. Nu får jag det iof att låta som att detta är en aktivitet som sker ofta i vår familj, där har ni helt fel, men några få gånger per år tvingar vi ut dem för att få syre utan avgaser i sina lungor. Och jag får det även att låta som att vi alltid måste tvinga barnen ut i skogen, den iakttagelsen är däremot helt korrekt. Lockade med att dom fick äta hur många pepparkakor dom ville i skogen när vi kom dit (yes, första pepparkakor inhandlades igår) Och som vanligt när solen skiner och barnen har låga förväntningar på skogsumgänge så blir dagen kanon. Vi har ett barn till men han fastnade inte på bild denna gång pga att han hade så satans härligt i skogen där han swischade fram till tillbaka mellan kottar och barrskog och jagade hunden. Barnen sprang i cirklar och jagade varandra och kastade kottar till Sture. Vid något tillfälle satt den stora sonen på en sten och bara tittade in i naturen. Sånt är fint med tanke på att det normalt är en någon form av "device" fastvuxen i händerna på dem. Sammanfattningsvis, en världssämst dag för barnen som i vanlig ordning slutade med att dom älskade det. Vi borde typ bosätta oss i skogen brukar jag tänka när jag är där, inser sen när jag kommer hem att jag i vanlig ordning alltid går för långt i tanken. Klockan är 19.58 och vi har glömt att laga middag. Blir möjligen en foodora, vilket är en av många anledningar till att jag inte kan bosätta mig i skogen. Tryck på hjärtat om du älskar att hänga i skogen. Äsch, tryck på hjärtat ändå, det känns alltid kul då jag tar det som direkt kärlek. Kram å kyss
