...måste väl ändå vara hänget efter skidbacken? Kroppen har fått jobba, barnen slänger sig ned med mobiltelefoner och en som förälder känner att det är okej med hur mycket skärmtid som helst efter en dag utomhus. Den här veckan bestämde vi oss innan att inte äta en endaste lunch på Hovärken, som är Lofsdalens i princip enda restaurang som ligger i backen. Anledningarna till detta är inte många men dom är 2. 1: pga vi sparar ungefär 650:- per familj och dag. 2: fan va dålig den är restaurangen alltså. Jag brukar vara varsam med kritik till platser, men när en restaurang har ensamrätt om publiken i backen så att säga, pga finns inga fler restauranger, och restaurangen gör det så otroligt dåligt (bemötande, service, maten osv) så känns det enda okej. Speciellt iom att det ligger offentliga recensioner på tex Tripadviser som har betydligt fler åsikter och besökare än jag. Jag går vidare med gått samvete nu. Iom det beslutet, att äta egen lunch varje dag, så har vi samlats vid olika grillplatser och varit kreativa i vår korvgrillning. Ena dagen korv, andra dagen hamburgare, andra dagen korv igen med bröd denna gång, nästa hamburgare osv. Väl hemma så känns det så otroligt gott i kroppen. Alla lurkar omkring i underställ och middagen äts ihop med hela gänget...och därefter blir det något parti kort och sen dör alla typ. Jag sover som en stock och vaknar tidigt för att göra allt underbart på repeat igen. Men, varje fantastiskt har ett slut, så även dessa dagar i Lofsdalen. Vi avslutade med flaggan på topp och smällde till en korvlunch utan dess like, vi ansträngde oss med varm choklad (ja den har blivit glömd hela veckan) med sån där inplastad syntetisk ost till hamburgarna, marshmallows till barnen och avslutningsbubbel till oss vuxna att vi överlevt ytterligare en vecka tillsammans med allt vad det innebär. Om några timmar är vi tillbaka i Stockholm igen och ska hämta upp alla djur som är utfördelade på föräldrar. Sen tar vi väl helg innan det är dags för måndag igen och jag entrar in i en hektisk jobbvecka med även massor av andra roliga händelser, jag menar: Tisdag: provsmakningsmiddag på nyöppnade Freyja som kommer drivas av Emma Shield. Träffade henne på en fest, hon berättade vad hon skulle göra, och jag i nästan princip tvingade henne att bjuda in mig och mannen på provsmakningsmiddagen, nästan sant men ändå inte superlångt ifrån sanningen. Torsdag har jag en bokat AW på schemat och på fredag fyller jag tydligen år. Och här vet en aldrig hur saker och ting kan sluta men jag hoppas i lugn och ro för på lördag ska jag på APO´s (Asian post office) 5-års-jubileums-dagfest, och med tanke på att jag fyller 47 (fyrtiosju, känn på det, fyrtiosju, år dagen innan så tar det ungefär lika många dagar att hämta sig från en baksmälla där av önskan om att det ska bli lugnt och fridfullt. Detta är också livsfarligt att önska sig då det brukar innebära totalt tvärtemot. Men mina vänner, efter nästa vecka så infaller semesterveckan. Jag har inte haft semester (alltså riktig semester, dvs att inte ha något jobb alls är min absoluta plan) på 3 år. För 3 år sedan var vi i Thailand ett gäng tjejer och nu åker vi tillbaka dit, i princip samma gäng. Om jag blir riktigt avslappnad kanske jag tom hinner läsa ut min bok "Amerikansk jord" som jag började läsa i augusti i somras. Den som lever får se helt enkelt. Ha det så fint hörni, tänk om vi ses här i morgon igen, det vore ju fint ju. Kramar Jessica
