Jag sitter här och inväntar mitt första möte med en psykolog i en NPF-utredning. Eller heter det NFP-utredning? Jag vet inte, men jag vet att det är dom tre bokstäverna men inte riktigt vad dom står för. Det går att googla jag vet men jag har gjort det ungefär en triljon gånger och jag glömmer alltid bort. Däremot kommer jag ihåg varenda textrad och alla mina telefonnummer från när jag var ung. Men NFP eller NPF, nä. I alla många väntrum jag suttit i så finns ett akvarium, inte alla, vilket är märkligt för det är fan trevligt. Framför mig sitter dessutom två vårdecentralskvinnor och en akvarium-man som jobbar på företaget som hyr ut akvariumet. Vårdcentralskvinnorna har sagt upp akvariumet och akvarium-mannen gör allt för att få kvinnorna att förstå hur avslappnade ett akvarium är för alla patienter. Vårdcentralskvinnorna verkar kunna allt om fiskar och informerar akvarium-mannen som ändå har akvarium som yrke hur akvariumfiskar mår och att akvariumfiskar inte tycker om för starkt ljus "då kan man lägga över en filt för fiskarna, precis som med en papegoja" säger hon. Akvarium-mannen kastar ett öga åt mitt håll och jag möter hans blick med en förstående nästan osynlig "himla med ögonen gest". Jag har haft tre akvarium i mitt liv. Ett när jag var tonåring och bodde hemma. Vår katt Frasse brukade ligga raklång med magen nedåt över akvariumlampan med svansen i akvariumet. Efter ett tag flyttade vi in akvariumet i mitt rum, eller det var nog tvärt om när jag tänker efter. Vi började med akvariumet i mitt rum och flyttade ut det sedan när jag tröttnade, och det är där historian med katten tog vid. Jag minns två tillfällen när jag hade akvariumet i mitt rum. Ett var när en guppyjävel ynglade av sig så hela akvariumet fylldes med små guppibebisar som jag var tvungen att rädda från fiskar som åt guppybebisar till middag. Andra gången var när jag var fiskvakt åt min kompis fisk, en mörtliknande modell, som dog efter jag hade försökt att få den att sluta simma ryggsim en hel natt. Flera år senare, när vi fått barn, så köpte vi ett akvarium till Oscars sovrum, "så rofyllt" skrek vi i kör och log överdrivet stort. Tillfredsställelsen med ett rent och vackert akvarium är som störst efter du har lyckats rengöra det och lyckats både fånga och hålla alla fiskar vid liv. Att rensa filtret från den mängd av bajs fiskar faktiskt levererar är allt annat än en mysig historia. Orimligt hur mycket fiskar kan bajsa. Speciellt när du har ett barn som tycker att det roligaste i livet som finns är just att mata fiskarna flera gånger dagligen. [caption id="attachment_3194" align="aligncenter" width="1170"] Se så harmoniskt.[/caption] Akvariumet flyttades till en väns arbetsplats. Arbetsplatsen var ett hem för människor som haft det tufft med både självmedicinering och andra psykiska sjukdomar. Akvariumet var nu fyllt av ovanliga och rätt så många dyra vackra fiskar. "Åh, dom kommer bli så lyckliga och känna harmoni över detta akvarium" skrek vi när vi gav akvariumet med alla dyrgripar i till vår vän. En vecka senare rapporterade han att det hade blivit ett bråk mellan två intagna kring just fiskarna. Det hade slutat med att den ena personen matade alla fiskar med all fiskmat som fanns vilket resulterade i att alla fiskar nästan bokstavliga exploderade, dog gjorde dom i alla fall, inte så harmoniskt. Efter detta testade vi av någon anledning att ha guldfiskar i en lång blomvas. Djurplågeri skrek någon - och där gav vi bort dem till något dagis som hade ett riktigt akvarium. Mitt namn ropas upp. Jag går in och möter psykologen och fokuserar på hela mitt livs alla misslyckanden i ungefär 45 minuter. "Kom tillbaka nästa vecka" säger hon när jag öppnar dörren, går ut och känner mig rätt värdelös. Passerar akvariumet och känner lite harmoni. Jag behöver verkligen ett akvarium!
